På världens alla gator 1968.

Parisiska studenter kickade igång maj månad genom att ockupera Sorbonne. Uppdämda krav exploderade, deras syn på världen skrevs på stadens murar och förkroppsligades i nattliga barrikader. Arbetarna gick snart med i dansen och påbörjade en generell och okontrollerad strejk som förlamade landet. Inom två veckor vacklade regeringen och erbjöd de strejkande historiska sociala eftergifter, som de avböjde.

I Mexico City samlades hundratusentals demonstranter, universitet och skolor var ockuperade och kaos rådde på gatorna i en rörelse för föreningsfrihet och mot politiskt förtryck. Den mexikanska staten stoppade rörelsen genom att mörda över två hundra personer i massakern vid Tlatelolco.

På den andra sidan av järnridån lanserade en ny regering processen med en politisk liberalisering med stöd av de personer som kämpade för att påskynda dess genomförande: yttrandefrihet och sammanhållning, ett slut på censuren, öppnandet av gränserna till Väst, en begränsning av de nationella säkerhetsstyrkornas befogenheter. Det behövdes tanks som invaderade torgen för att avsluta Prags vår.

FNL lanserade Tet-offensiven mot storstäderna i söder. Anfallet drevs tillbaka efter några veckor, men denna offensiv visade världen det vietnamesiska folkets motståndspotential och förebådade amerikanernas nederlag.

I Italien var studentrörelsen inne på sitt andra år. Kommen ur kritik av universitetssystemets auktoritära och kapitalistiska funktion gick rörelsen bortom denna ram, blev involverad i internationell politik och inrikesfrågor, vänsterns campus spred sig till städerna och upplevde sina första segrar mot polisen. År 1968 var början på den långa röda perioden i Italien, tolv år av politiska experiment och konflikter, av strejker, upplopp, väpnad kamp, piratstationer, expropriationer, social oro. Alla aspekter av livet vändes upp och ner.

På andra ställen i Japan, i USA, i Tyskland, i Senegal rasade en rörelse för frigörelse utan prejudikat över planeten: Sexuell och politisk befrielse strider mot alla former av myndighet. Feministiska rörelser och politiskt uppvaknande, avvisande av arbetet, den ekonomiska världen och dess diktat; leva i samhället som illegala. Födelsen av radikal ekologi och ett avvisande av det akademiska systemet, utnyttjande av kunskap; uppror mot imperialismen, mot militärinstitutionen och mot koloniala krig.

De män och kvinnor som tog sig an denna kamp betalade ett högt pris: tiotusentals skadades, dödades, fängslades eller fördömdes. Men de upplevde också segrar och nyfunnen makt, experimenterade med nya former av liv och kamp. Världen öppnades för det andra, det okända och det vilda. Överallt smiddes allianserna mellan arbetare och studenter, män och kvinnor, invandrare och andra medborgare. Bredden och intensiteten i dessa rörelser: så annorlunda som bara en gemensam makt kan vara, ett sätt att kasta av sig motståndaren, att uppfinna sig själv, att lära sig att kämpa och att vinna.

Courtesy Lespaves.net./Libcom. Övers. S. Jacobson 2018.