Hatets sång

Min sång, den är en sång om nöd och oförrätter,
Om hårda gisselslag och seklers tyranni.
I blod jag diktat den i smärtans långa nätter,
Och sjunger den i sorg, i hat och raseri.

Min sång är ingen sång om den som tåligt lider,
Och ingen glädjesång och ingen älskogslåt;
Nej, den förkunnar blott om storm och hårda tider,
Om kamp på ödslig hed, om död på blodig stråt.

Min sång skall tona vildt kring gatorna och torgen,
Så vildt som stormens tjut och åskans tunga dån.
Den är en sång om kval, om smärtorna och sorgen,
En hämdens skri den är af nödens svultna son.

Jag har ej rum för fri, för kärlek och försoning,
En känsla har jag blott: ett djäfvulskt hat det är.
Och i min egen själ har helvetet sin boning,
Det är en afgrundseld, som sargar och förtär.