Desto mera jag tänker på lag, desto mera olaglig synes den att vara. Om lag icke alltid hopblandades med rätt så vore det icke svårt att förstå dess egentliga mening. Men när man påstår att lag är rätt så känner jag mig liksom jag skulle ha åkt karusell i en snurra, och undrar varför min rumskamrat (som är både större och starkare) icke uppsätter en lag, som befaller mig att betala hela hyran ensam. Av vem har lag uppsats? Av den starke eller den svage? Låt oss göra en föreställning och jämnförelse. T. ex. individer emellan, kan den svagare bestämma över den starkares handlingar? grupper emellan, partier, klasser, o. s. v. ända upp till det beväpnade våldet, eller krigsmakten gäller samma fråga. Vem är den bestämmande?


Det enda sanningsenliga svaret som kan avgivas måste ovillkorligen bliva: Den starkaste har kontroll över lagen, och deras lag, eller bestämmande, än den gällande rätten. För att göra en definering, vill jag påstå att S. P. strävar för att få politiskt kontroll, eller erövrandet av lagen, S. L. P. strider för mänskliga rättigheter, eller erövrandet av rätten. I. W. W. mål är kontrollerandet av all produktion och distribution, eller vinnandet av makten.


Låt oss föreställa oss att alla tre nådde sitt mål, vad skulle resultatet bliva? För att göra en lång historia kort, makten skulle vara den bestämmande. Varför? Jo, av den enkla orsaken att kapitalistklassen har kontroll över all produktion och distribution för nävarande, lago ch rätt tillfaller därför denna klass som en naturlig föld av förut nämnda makt.


Vad återstår oss sedan att göra. Organisera för makt!


När vi har vunnit kontroll på arbetsfältet, då tillfaller oss allting annat även om vi icke vill hava detsamma.


Arbetare över hela världen slut upp i I. W. W. leder för Industriell organisation och segern är vår.