#title Erövringen av makten #author Einar Håkansson #SORTtopics val, anarkism, sverige #source http://sovversiva.wordpress.com/2013/10/03/erovringen-av-makten/ #lang sv #pubdate 2014-12-08T14:17:06 #notes BRAND nr 44 1908, lördagen den 31 oktober ”Erövringen av makten” är socialdemokratiens fältrop, och enligt detta tävlar den med de övriga politiska partierna om herraväldet inom samhället, för att, när den nått sitt mål, skapa ett ”proletariatets diktatur” och inreda samhället uteslutande efter sin smak. Och därför att ett annat politiskt parti för närvarande innehar makten inom samhället, kallar sig socialdemokratien för ett – frihetsparti. Men erfarenheten har lärt oss, att varje ”frihetsparti”, som strävat efter makten, har i sin tur blivit förtryckare, när det en gång har nått sitt mål. Och detta icke endast inom det politiska området, utan också inom exempelvis det kyrkliga. Och då har det ånyo uppstått ett nytt s. k. frihetsparti, som i sin tur gått ”till strids mot tyranniet”, sär att sedan själv, när tiden är mogen, svinga sig upp på den avsparkade tyrannens tron. På det viset har det alltjämt fortgått, och vi leva för den skull fortfarande mitt uppe i tyranniet. Och så skall det också fortgå, så länge man icke insett, att orsaken till den beklämmande ofrihet, vi nu leva uti, icke ligger i ett visst partis eller regeringssystems maktutövning, utan i all maktutövning utan undantag; den som skulle utövas av socialdemokratiens regering såväl som den som utövas av en autokratisk, och att vår strävan därför bör vara, icke att erövra makten, utan att tillintetgöra den. Detta är också anarkismens och den revolutionära socialismens mål. Vi deltaga icke i stridigheterna om regimen inom landet, vi slåss icke om bänkarna i riksdagen eller inträsserar oss för ministerportföljerna; vi framlämna icke petitioner till ministern, där det tigges om gynnsamma propositioner till riksdagen, eller affatta resolutioner till riksdagsmännen, där de uppmanas värka för någon önskad reform inom lagstiftningen, eller deltaga i det socialdemokratiska glädjetjutet över radikala motionärer. Ty vi veta, att allt detta: regering, riksdag och lagar, blott och bart äro medel för tyranni, men icke för frihet och utväckling. Vårt fältrop är: ned med all maktutövning! Och med det fältropet gå vi till strids mot det bestående.