Bref till en strejkbrytare

Hör på, hvad jag säger dig stackare, hvars största förseelse är din okunnighet. Hör på som matroserna i England lyssna till de små frälsningsarméflickorna, då de förkunna den allsmäktiges barmhärtighet, eller som de sårade, hvilka efter ett slag höra på dem, som broderligt böja sig öfver däras hufvudgård.

Äfven vi befinna oss på ett slagfält, som man lärt dig känna och som du kanske själf sett en gång som soldat - och blodet flyter på detsamma, från barn, kvinnor och män, flyter som vatten från en källa. Det är det, som flyter ut i kloaken från fabrikernas stinkande rännstenar.

Här söker icke artilleriet att träffa fienden i hjärtat, här höras inga salfvor, ses inga blixtar, ty kanonmynningarne, de stora fabriksskorstenarne, äro riktade mot himlen och de äro laddade med köttstycken af ödelagda människor.

Jag öfverdrifver icke. Fattigdomen slår flera människor ihjäl än krutet någonsin gjort och den gör det utan fanfarer och signaler, utan fjäderbuskar eller trumpeter, utan uppeldande kamp, utan äran som lön. De, som den dräper, sänker den ner i smuts och glömska, de drunkna i pölarne, de krevera i mörka krokar som råttor.

Nåväl, du arbetare, som arbetar, när kamraterna göra strejk, vet du hvad det är för en roll du spelar, hvad för ett värf du väljer i den stora drabbningen mellan procenter och hunger, där dina klassbröder kämpa för hela samhällets väl?

Du är en af dem, hvarpå de andra räknade, och du icke blott deserterar utan du går öfver till fienden. Du är den, utan hvilken han är maktlös och på hvilken han litar i det yttersta ögonblicket. Ditt förräderi stöter knifven i ryggen på de sårade och du röfvar din daglön ur de dödades fickor.

Du, som tänker på lönen mera än på plikten, kom ihåg, att också de ha barn, att de älska dem lika högt som du älskar dina, men att däras känsla af egen rätt och eget värf gjort dem till modiga män, då du blef en förrädare. Hvilken rätt har du mer än de att vara feg? Du som vill draga fördel af däras kamp, om de segra!

Och sök att förstå, hvad ditt värktyg uträttar, när kamraterna strejka. Det skaffade dig icke det nödvändiga, icke ett människovärdigt lif. Med hvarje ditt hammarslag hugger du in i dina bröders motståndskraft och med hvarje daglön stjäl du köttet från bordet från dem som lida - lida din egen lott, du dåre!

Den är en bild af dig, strejkbrytare, den omnisbus, som under den stora strejken bland omnibusfunktionärerna i Paris, körd af en strejkbrytare, krossade två strejkande under sina hjul, två raska unga män, som sedan förblödde i sjukhusets operationslokal.

Gif din piska, ditt värktyg tillbaka, du stackars förrädare - där är blod på det!