Kampen för självbestämmande

Intervjun publicerades i Tidningen Brand #2 2005.

Kampen för självbestämmande

För 15 år sedan ockuperades "Borgen" i Malmö. Det var en av flera ockupationer som genomfördes runt om i landet. Kampen för frizoner var en central del av A-rörelsen under en stor del av 80- och början av 90-talen. Brand fungerade som husorgan. Vi har träffat Jocke som var med.

Vad var det för hus innan det ockuperades?

Det var ett trevåningshus med affärslokaler i botten och en stor innergård med verkstad. Det hade varit en gammal rörfirma så det fanns garage, ateljé och en mur runt gården. På den tiden var det alltid så jävla mycket snack om att alla skulle ockupera hus men sen hände ingenting. Folk kanske gick in och satte sig där och "ockuperade". Sen stod polisen utanför, det blev ett jävla liv, det förhandlades och sen gick alla därifrån. Då hade det gjorts en politisk manifestation. Men vi ville leva som vi lärde, vi ville ha någonting där vi kunde göra vår grej. Många av oss hade varit nere i Danmark och Tyskland och där gick de in och ockuperade hus för att bo i. Och det var det vi ville. Vi stängde dörren och skrev "här slutar Sverige" och istället började vår grej. För mig är det anarki.

Var i Malmö låg huset?

På Ringgatan vid Värnhemstorget.

Ligger det nånting där nu?

Nej, dom bara rev alltihopa och gjorde en stor jävla parkeringsplats.

Hur gick ockupationen till?

Det bestämdes i en lägenhet hos en polare till mig dagen innan. Sen gick vi ner och gjorde det. Vi murade igen bottenvåningen och hela andra våningen. En del av oss jobbade som hantverkare så vi hade ju inga problem med att mura och svetsa och göra iordning. Jag tror vi tömde varenda jävla bygge i Malmö och Lund på prylar. Vi röjde ut hela verkstan och gjorde konsertlokal på bottenvåningen. Och så gjorde vi om två rum på övervåningen till en pub som var skitcool med murade väggar och trägolv. Riktigt snyggt faktiskt. Sen hade vi pubar och många konserter där inne. Det kom band från USA och en massa ställen i Europa. Det var det vi försörjde oss på, vi var helt självförsörjande.

Hur var det med el och vatten i huset?

Det fanns kakelugnar, så vi kunde elda, plus att det fanns stora oljepannor i källaren med olja i som vi använde till att hålla varmt i huset. För att de inte skulle kunna stänga av vattnet gick vi ut på natten och gjöt igen alla avstängningsventiler i kvarteren runt om. Jag ringde en gammal rörläggarkompis, som inte alls var inne på sånt där, för att få hjälp och han bara garvade. Men han hade ju lite koll så fick vi reda på vilka ventiler vi skulle gjuta igen och det var ju snabbt gjort. Elen kunde de inte komma åt att klippa för då hade de fått klippa från mer än oss. Så där var jävligt bra. Det fanns uttag där uppe och allting. Vi tog dit mixerbord och byggde en scen och körde mycket hardcore där.

Hur länge höll ockupationen?

Tio månader, men de byggde upp världens pryl snutarna. De använde oss som ursäkt för att bygga upp hela den här apparaten med alla nya uniformer och vapen och allt de använder nu när det blir kravaller. Det var tyska och danska poliser som tränade dem och som också var med på stormningen.

Hade ni problem med polisen?

Precis i början hade vi en del problem men sen var de rätt lugna faktiskt. Vi hade ju vapen med oss så att vi kunde hindra dem från att komma in. Poliser är ju människor de också, skrämmer du dem så vågar de ju inte. Det handlar om att markera, du måste stå kvar. Och så hjälmar på huvudet! Men komma ihåg att det handlar om att försvara sig, inte att gå ut och attackera.

Snuten trodde nog att vi skulle tröttna, men vi blev ju så uppbundna av vad vi höll på med. Tänk en hel kåk med mer eller mindre 50 punks som bara vill dricka bira, spela tvåtaktsmusik över hela jävla gården och stå och diska. Ja jag vet inte, det är livet.

Hur var ni organiserade?

Ja alltså, som ni kanske själva har märkt så är de tju alltid en massa intriger och snack mellan olika grupper. Jag vet inte vad ni kallar allt möjligt, ja det är väl AFA, finns de fortfarande? Och sen de där konstiga halvkommunistiska typerna, jag aldrig förstått mig på dem riktigt, som är helt ute enligt min mening. Då blir det ju mycket snack om att ni är så och vi är så. Vi var ju punkare allihopa, med en anarkistisk inställning. Vi var inte så teoretiska och höll en massa möten.

Men sättet ni jobbade på, du sa att ni var mycket i Danmark och Tyskland, ockupationer där?

Ja, många var ju det. Danmark, Baldersgarde och allt möjligt. De stora stormningarna där de fick gräva sig ut i tunnlar, vi hade ju polare som varit med där och vi bjöd in dom på vår första fest.

Hjälpte de er att bygga upp det ni hade här?

Nej, det fanns ingen direkt anledning till det. Vi hade stöd av folk från Lund.

Hur många var ni?

Som mest var vi 60 personer. Och när vi gick in var vi 20. Det fylldes på väldigt fort, efter en vecka så var det folk där så in i helvete, alla var ju sugna. Sen gällde det att hålla vakt, dygnet runt, och då sållas ju vissa ut ganska fort. Det var en del tjejer som var med, men mest killar.

Vad hände när polisen stormade?

De kom på morgonen när vi låg och sov. Den som stod vakt började skrika "De kommer, de kommer!". Jag hann ta på mig byxor och snöra en känga så var de i rummet. Vissa fick riktigt mycket stryk. Jag fick så mycket stryk att jag tappade all känsel i kroppen. JAg kunde inte gå, utan de fick bära mig ner från översta våningen. Sen fick vi åka ner till stationen.

Vad fick ni för straff?

Vi fick dagsböter. Jag hade ju jobb innan, men när vi hade varit i huset en månad gick jag upp till min chef och sade upp mig. Den där 40-talist generationen kan ju inte förstå att folk vill göra något sånt, eller att jag tyckte det vi gjorde var viktigare, så han gav mig tjänstledigt för att ockupera hus. De tvar rätt lustigt. Därför hade jag fortfarande en inkomst så det var jag och två till som fick jävligt mycket i böter. När de stormade oss hade vi fyra eller fem tusen kvar i kassan. De pengarna tog vi och så bosatte vi oss på Svarta katten, anarkistcaféet som fanns då, och festade i tre dygn.

Var det någon som blev åtalad för våld mot tjänsteman eller liknande?

Nej, de försökte, men det blev inget av det.

Vad gjorde media?

Media blåste som vanligt upp allt stort. Mamma berättade för mormor att jag ockuperade hus och på löpsedeln nästa dag när hon gick ner och handlade så stod det nånting om ockupanter i Malmö och så var det en stor bild med en svart skugga, röjjarluva och stor yxa i nävan. Då fic kjag ringa och se till och lugna henne.

Varför tror du att det inte ockuperas lika mycket nuförtiden?

Jag tror det handlar om polisens attityd i det hela. Det var enklare förr. Efter att de fick en mer avancerad utrustning fick de en annan attityd. Nu går de in och stoppar saker och ting mycket snabbare. Och då hamnar du i ett läge där du kanske till och med får gå så långt att du måste slå ihjäl nån för en kåk, och det är det inte värt.

Vi kanske får jobba på andra sätt än med ockupationer. Det viktigaste tycker jag är att bryta banden och säga "så här vill jag leva, så här vill jag göra". Det blir lätt att sitta på Möllan och dricka öl, gå i nån demonstration, ockupera lite här och där och så tycker folk att de har gjort sitt. Men då lever du ju inte som du lär eller som den du säger att du vill vara. Det tycker jag vi ska försöka göra. Sen är det klart som fan att alla måste ha en lägenhet eller någonstans att bo, och det är inte alltid det går att ockupera, ibland måste det betalas hyror, men det är så mycket mer vi kan ändra på, det handlar ju om attityd, vi kan ju inte ha en attityd i kläderna och en innanför dörren. Och det försöker jag fortfarande leva upp till så gott det går.