Einar Håkanssons sista färd

På Södertelje högt och vackert belägna kyrkogård jordades söndagen den 27 oktober vår kamrat Einar Håkansson, under stor tillslutning från kamraters och allmänhetens sida.

Med bantåg från Stockholm anlände ett hundratal medlemmar av de socialistiska ungdomsklubbarna och esperantoklubben, vilka, förträdda av fana, tågade från stationen till kyrkogården. Här mötte medlemmarna av Södertelje typografklubb m. fl., varefter kistan av sex typografer bars från gravkoret till graven. Som prästen redan före den egentliga begravningen så gott som ensam och med användandet av den allra kortaste ritualen förrättat den obligatoriska s. k. jordfästningen, störde icke han med sin närvaro. Sedan en kvartett ur Södertelje sångarförbund på ett synnerligen anslående sätt sjungit »Stilla skuggor» framträdde ordf. i Södertelje Typografklubb, hr Gust. Lundberg och sade ett varmt tack för den insats den avlidne gjort inom organisationen samt bjöd ett sista farväl å arbetskamraternas vägnar. Därpå framträdde hr Erik Andersson från Stockholm och tolkade den smärta och sorg, som ungdomsrörelsen kände vid den avhållne kamratens och medkämpens bår. Tal, skildrade i korta drag den avlidnes kamp för frihet och rätt och särskilt hans tungt vägande och energiska insats i striden mot den religiösa vidskeplsen. Hans största sorg vore icke att han måste dö, utan den att han icke längre kunde arbeta i de idéers tjänst, åt vilka han vigt sitt liv. Ville bringa ett sista tack dels från den socialistiska ungdomsrörelsen, dels från anarkister och dels från esperantisterna.

»Hav tack för din trofasta vänskap, ditt uppoffrande arbete, hav tack för det du aldrig svek. Den sådd du sått har icke skett förgäves.»

Därpå uppläste hr Nils Nilsson från Stockholm följande från Helsingborgs ungsocialister ingångna telegram:

»Kamrat! Ett förväl och ett hjärtligt tack bringa vi dig för allt du varit, uträttat och velat. Hav tack för de väckande stormfyllda tankar du sände massorna i eldskrift. Hav tack för din strid mot orätt, lögn och våld, för rättvisa och sanning. Hav tack för det du alltid förblev densamme, soma ldrig schackrade med åsikter. Farväl och tack! Ett leve för det som låg dig mest om hjärtat: dina idéers seger. Leve den!»

Den röda duken skänktes tre gånger i graven till den sista hälsningen, sångarna uppstämde »Stilla skuggor» och därmed var den gripande sorgeakten slut.

Och nu sover vår kamrat sin sista sömn under de lummiga ekarna på den fridfulla kyrkogården. Men hans minne är levande bland oss!

Bland de många kransarna anteckna ni: från de socialistiska ungdomsklubbarna, Brands kontrollkommitté, Hinke Bergegren, Anarkister, Klubo Esperantista de Laborista en Stockholm, Södertelje Typografklubb, Kamrater på Södertelje tidning m. fl.