Kanno Suga, anarkister och högförräderi i Japan

Den 25 januari 1911 hängdes Kanno Suga. Kanno blev därmed Japans första kvinnliga politiska fånge att avrättas. Hon hade den 18 januari samma år, tillsammans med 25 stycken andra män ställts inför rätta. Kanno och de andra stod anklagade för att ha konspirerat att mörda Kejsare Meiji

Kanno föddes i Osaka 1818. hennes mor gick bort när Kanno var tio år gammal, och uppväxten blev tuff. Hennes pappa gifte om sig med en kvinna som behandlade Kanno väldigt illa. Vid femton års ålder blir Kanno utsatt för en våldtäkt.

Hennes första kontakt med socialism var en socialistisk essä om just våldtäkt. Den gick ut på att offret inte hade någon skuld och inte skulle skämmas för det hon utsatts för. När hon var 17 år gifte hon sig för att undkomma styvmamman. Äktenskapet höll inte och hon återvände hem efter fyra år.

Innan hon blev anarkist hann hon engagera sig i en kristen kvinnogrupp som arbetade emot lagliga bordeller och en kristen fredsgrupp. Hon skrev för deras tidningar och började sin karriär som journalist.

1908 var hon en aktiv del av den unga japanska anarkiströrelsen. Kanno var med och skrev ett anarkistiskt manifest vars ledare fängslades under vad som kallats De röda fanorna incidenten den 22 juni samma år. En omtyckt anarkist, Koken Yamaguchi, hade släppts ut ur fängelse, en mindre skara kamrater välkomnade honom med röda fanor, anarkistiska slagord och kommunistiska sånger. Polisen attackerade anarkisterna och arresterade 10 av de mest aktiva anarkisterna vilka fick olika långa fängelsestraff.

Händelsen var startskottet på repressionen emot landets anarkister och socialister. Händelsen radikaliserade anarkiströrelsen som blev mer militant. Kanno dömdes till två månaders fängelse efter att hon blivit arresterad när hon hälsade på sina kamrater i fängelset.

Shūsiui Kōtoku och Kanno Suga

Efter sitt fängelsestraff bekantar hon sig med Shūsui Kōtoku (1871–1911). Kōtoku anses vara en av dem som introducerade anarkismen till Japan. Tillsammans startade de en anarkistiskt tidning som snabbt blev bannlyst. Kanno och Shūsui var under en period också ett par. Repressionen anarkisterna mötte när de försökte sprida sina ideér genom demonstrationer och tidningar, övertygade Kanno att verklig förändring inte var möjlig genom fredliga metoder. Kanno likt anarkiströrelsen i stort både i Japan och övriga världen ställde sig bakom idéen om handlingens propaganda.

Även om de japanska anarkisterna ställde sig bakom handlingens propaganda, hade ingen våldsam attack ifrån anarkisternas sida genomförts. Som mest hade en testbomb detonerats utom räckhåll för civila och inte heller skadat någon. Att de mest aktiva anarkisterna ständigt var övervakade av myndigheterna gjorde det svårt att göra något subversivt.

Konspirationer

Den 10 maj 1910 gjorde polisen en husrannsakan hos skogshuggaren Miyashita Takichi (1875-1911). Polisen fann material som kunde användas för att tillverka bomber. I samband med denna upptäckt arresterades Kanno Suga, Kōtoku Shūsui (1871-1911), Nitta Toru (1880-1911), Niimura Tadao (1887-1911) och Furukawa Rikisaku (1884-1911).

Under förhören som följde gjorde polisen slutsatsen att det hela handlade om en konspiration att mörda kejsar Mejing.

Upptäckten startade en våg av repressalier mot japans anarkister, socialister och andra oppositionella krafter.

Inför rätta

Rättegången mot de anklagade började i december 1910. Förutom Kanno, ensam kvinna, stod även 25 andra män anklagade för att vilja mörda Kejsaren. Förutom anarkister ställdes också fem buddistiska munkar inför rätta.

Anklagelserna emot dem var spekulativa och bevisen vaga. Den 18 januari kom domen. Av de 26 anklagade dömdes 24 till döden genom hängning, två dömdes till 8 respektive 11 års fängelse för innehav av explosiva ämnen. Tolv av de dödsdömda benådades dagen efter och dömdes istället till livstids fängelse.

Kanno förde dagbok och uttryckte en önskan om att hon skulle vara modig in i det sista, dagarna innan sin avrättning skrev hon om ett möte hon hade haft med den som var ansvarig för henne efter hennes död:

”Jag beskrev vilken slags kista jag ville ha tillverkad åt mig och hur jag ville vara klädd efter döden. Jag var rädd för att anhängare till Kejsaren och patriotismens försvarare kanske skulle gräva upp mitt lik och hacka det i bitar. Jag ville inte se sunkig ut när det händer”

Två dagar innan sin avrättning tillade hon:

”Efter mitt sista obetydliga andetag, när jag blivit endast en hög av kött, antar jag att det verkligen inte spelar någon roll vad som händer med mina kvarlevor. Men jag avskyr tanken på att bli nerklämd i en obekväm position med mina ben böjda under mig. Jag vill ha en kista där min kropp kan ligga utsträckt. Jag ville också vara klädd i fina kläder. Om någon skulle få för sig att gräva upp min kista och visa upp min kropp, ville jag inte se allt för opassande ut. Nu däremot, har jag bestämt mig för att det vore mer naturligt för mig att vara klädd i mina vanliga kläder. Det spelar ingen roll om min klänning är sliten eller smutsig.”

De elva dödsdömda männen hängdes den 24 januari. Kanno Sugako avrättades den 25 januari. Hennes avrättning var extra brutal. Hon blev beordrad att sitta upprätt på golvet, två tunna rep las runt hennes hals. Golvluckan drogs undan och det tog 12 minuter för Kanno att strypas ihjäl.

Om det verkligen handlade om en konspiration att döda kejsaren, och vilka som egentligen var inblandade eller inte diskuteras än idag. En sak är säker det handlade om en möjlighet för myndigheterna att göra sig av med oppositionella krafter. Andra kända anarkister anklagades också i utredningens tidiga stadie, men anklagelserna lades ner då många av dem redan satt i fängelse då konspirationen skulle ha ägt rum.